Sverige står inför en ny fas inom forskning och teknik när Linköpings universitet installerar superdatorn Arrhenius under 2025. Redan från start väntas Arrhenius få en kapacitet på cirka 30 petaflops, och dessutom finns möjlighet att öka till hela 40 petaflops. Genom denna satsning öppnar universitetet nya dörrar för forskning, innovation och hållbar utveckling. Arrhenius blir en av Europas fem snabbaste superdatorer och placerar sig även bland de 20 främsta i världen.Satsningen riktar sig till allt från klimatsimuleringar och AI-utveckling till läkemedelsforskning. Eftersom Sverige har mycket låg koldioxidpåverkan per kilowattimme kan Arrhenius drivas med minimal miljöpåverkan. Därför får forskare och företag tillgång till en unik kombination av kraftfull och hållbar datorkapacitet.
Vad är en superdator?
En superdator är en extremt kraftfull dator som utför enorma mängder beräkningar på mycket kort tid. Forskare och företag använder dessa datorer för att lösa problem som vanliga datorer inte klarar av. Till exempel simulerar forskare klimatförändringar, utvecklar nya läkemedel, tränar avancerade AI-modeller och analyserar stora datamängder med hjälp av en superdator. En superdator behöver beräkningskraft. Här kommer petaflops in.
Vad betyder ”petaflops”?
Petaflops är ett mått på prestanda. En petaflops innebär att datorn gör en biljard (1 000 000 000 000 000) beräkningar per sekund. Ju fler petaflops, desto snabbare arbetar superdatorn.
En av Europas snabbaste superdatorer
Universitetet har döpt superdatorn efter kemisten Carl Axel Arrhenius. Med Arrhenius vill de möta framtidens tuffaste beräkningsutmaningar. Till exempel kan forskare använda den för AI, klimatforskning och läkemedelsutveckling. Just nu uppskattar experter kapaciteten till cirka 30–40 petaflops. Arrhenius placerar sig därför bland Europas fem snabbaste superdatorer och inom topp 20 i världen enligt EuroHPC.
Klimatsmart och kraftfull
Sverige har låga koldioxidutsläpp per kilowattimme. Därför driver landet Arrhenius med minimal miljöpåverkan. Forskare får tillgång till hög beräkningskraft utan att kompromissa med hållbarheten. Det är en kombination som är ovanlig internationellt.
Finansiering och samarbete
EuroHPC JU (European High Performance Computing Joint Undertaking) finansierar 35 procent av projektet. Vetenskapsrådet, via NAISS (National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden), står för resterande 65 procent. Dessutom samarbetar projektet med aktörer som RISE och ENCCS. Därför kan även mindre företag, startups och offentlig sektor använda superdatorns kapacitet. Till exempel kan de utveckla AI, optimera energi, simulera logistik och planera smarta städer.
”Det är en betydande satsning som säkerställer Sveriges plats i framkant av forskning och innovation.”
– Jan-Eric Sundgren, ordförande för NAISS styrgrupp
En del av Europas superdatorkraft
Genom EuroHPC kopplar Arrhenius upp sig mot Europas nätverk av superdatorer. Svenska forskare samarbetar med kollegor i hela Europa, delar datakraft och kompetens och tar sig an globala samhällsutmaningar tillsammans.
Vad betyder det här för Sverige – och för framtiden?
Arrhenius är mer än bara ett tekniskt system. Den visar att Sverige satsar på forskning, digitalisering och hållbarhet. Genom att kombinera hög beräkningskapacitet med miljömässig effektivitet visar landet att teknikutveckling inte måste ske på bekostnad av klimatet. Svenska forskare, företag och samhällsaktörer får nya möjligheter att ta itu med komplexa utmaningar. Arrhenius är ett tydligt exempel på hur kraftfull datateknik kan göra skillnad – i vetenskapen, samhället och världen.
Läs mer på Techies.se:
Vill du veta mer om hur Sverige satsar på AI och digital infrastruktur? Läs gärna vår artikel om AI-fabriken Mimer vid Linköpings universitet, där du får veta hur forskare, företag och offentlig sektor kan utveckla och testa AI-lösningar i praktiken.
Källor:
EuroHPC JU, Linköpings universitet, Vetenskapsrådet, RISE, ENCCS, SVT Nyheter.
FAQ – Superdatorn Arrhenius
Hur får jag som forskare eller företag tillgång till Arrhenius?
Du ansöker om beräkningstid via NAISS. Dessutom kan du samarbeta med universitetet eller RISE för att få tillgång till superdatorn.
Vad gör Arrhenius unik jämfört med andra superdatorer?
Arrhenius drivs av svensk el med mycket låga koldioxidutsläpp. Därför kombinerar den hög prestanda med hållbarhet.
Vilka typer av projekt kan använda Arrhenius?
Till exempel kan superdatorn användas för klimatsimuleringar, AI-utveckling och läkemedelsforskning.
Hur påverkar Arrhenius svensk forskning och innovation?
Tack vare den höga datakapaciteten kan svenska forskare och företag påskynda sitt arbete och ta sig an större utmaningar.
