När AI-marknaden 2025 domineras av röstassistenter och digitala avatarer i telefoner, håller Sverige fast vid något mer analogt: en robot med ansikte, blick och kroppsspråk. Furhat Robotics vill göra AI mer mänsklig. Men i en tid då GPT-drivna agenter sprids med ett klick, uppstår frågan: är fysisk AI en strategisk investering eller bara ett forskningsvänligt kuriosum?
Från simulerad patient till verkligt problem
Furhat används just nu i pilotprojekt inom vård och utbildning, bland annat vid Karolinska Institutet. Studenter som tränat på att samtala med en Furhat-robot beskriver upplevelsen som mer engagerande och realistisk än skärm- eller röstbaserade lösningar. Projektet visar hur AI kan tränas för att leverera emotionell närvaro – men också hur långt det är kvar till storskalig implementering. Hårdvaran är dyr, miljön kräver support, och systemen är ännu inte kommersiellt robusta.
Hur slår ett ansikte en skärm?
Till skillnad från GPT-modeller, som lever i molnet, kräver Furhat fysisk närvaro. Det möjliggör ögonkontakt, flerspråkig röstinteraktion och subtila gester – viktiga faktorer i både vård och undervisning. Men konkurrensen är hård. Plattformar som Soul Machines eller Samsungs Neon levererar liknande funktioner helt digitalt. Och i länder som Japan och Sydkorea har social robotik fått bredare kommersiell tillämpning. I Sverige är Furhat fortfarande mer testmiljö än produkt.
Etisk AI – i teori eller praktik?
Furhat framhåller gärna sina etiska ambitioner. Företaget refererar till EU:s AI-act och svenska riktlinjer, och bygger sin produkt för ansvarsfull interaktion. Men till skillnad från vissa konkurrenter finns få offentliga data om bias, felmarginaler eller användarsäkerhet. Flera forskningsinitiativ pekar på positiva effekter – till exempel inom äldrevård i Österrike och Tyskland – men utan tydliga effektmått eller jämförelser blir det svårt att särskilja ideal från faktisk prestanda.
Furhat representerar en annan väg i AI-utvecklingen: en där teknik får kropp och blick. Men i en värld av molnbaserad AI är det ännu oklart om fysisk närvaro väger upp för skalbarhet, enkelhet och kostnad. Sverige fortsätter satsa på forskningsbaserad interaktion – men frågan är om det räcker för att stå emot den globala avatarvågen.
Techies.se fortsätter att följa hur fysisk och digital AI möts i framtidens interaktioner.
Ordlista
Furhat RoboticsSvenskt företag som utvecklar sociala robotar med fysiska ansikten, röst och kroppsspråk, designade för naturlig interaktion mellan människa och AI.
Avatar
En digital representation av en person eller ett AI-system – ofta ett animerat ansikte eller kropp som visas på skärm och kan prata eller reagera i realtid.
GPT (Generative Pre-trained Transformer)
Ett samlingsnamn för avancerade språkmodeller (från t.ex. OpenAI) som genererar, tolkar och förstår text – ofta grunden för moderna röstassistenter och AI-chatbots.
Fysisk AI
Benämning på AI-system som inte bara finns i “molnet” eller som digital röst/figur utan också har en materiell, fysisk närvaro (t.ex. robotar med ansikte och kropp).
Molnbaserad AI
AI-tjänster som körs via internet på fjärrservrar (”i molnet”) snarare än på den egna enheten eller roboten – ger ofta större skalbarhet men ingen fysisk form.
Etisk AI
AI-system som utformas och används med hänsyn till transparens, ansvar, användarsäkerhet och frånvaro av diskriminering/bias, ofta enligt officiella riktlinjer (t.ex. EU:s AI Act).
Skalbarhet
Hur lätt tekniken kan spridas och användas i stor skala, till många användare och miljöer, med rimliga kostnader och liten insats per plats.
Decision support / Beslutsstöd
AI-systemens roll att hjälpa människor fatta informerade beslut, till exempel inom vård, utbildning eller kundservice.
Social robotik
Tvärvetenskapligt område kring robotar som interagerar, kommunicerar och samarbetar med människor i sociala sammanhang.
