AI-system minskar fallolyckor på äldreboende i Sundsvall

På äldreboende Norra Kajen i Sundsvall har vårdpersonalen märkt att nattliga rutiner har blivit mer uppmärksamma sedan infraröda sensorer installerades i taket. Systemet analyserar boendes rörelsemönster i realtid och larmar vid misstänkta fall så att personal kan avvärja olyckor direkt. Utvärderingar från 2025 visar en minskning av fallolyckor med mellan 64 och 80 procent.

Pilotprojektet kombinerar artificiell intelligens, AI, med integritetsvänlig sensorteknik vilket har gjort det möjligt att tackla ett av de allvarligaste säkerhetsproblemen inom äldrevården. Resultaten har väckt intresse från flera svenska kommuner som söker lösningar för att minska skador och kostnader kopplade till fallolyckor.

Banbrytande teknik inom svensk äldreomsorg

Pilotprojektet på Norra Kajen representerar ett betydande framsteg inom svensk äldreomsorg. Genom att kombinera artificiell intelligens med integritetsvänlig sensorteknik har kommunen lyckats hantera ett stort säkerhetsproblem. Resultaten har snabbt väckt uppmärksamhet från andra kommuner som har liknande utmaningar.

Bakgrund och behov

Fallolyckor bland äldre är ett omfattande folkhälsoproblem i Sverige. Enligt nationell statistik dör närmare 1 000 personer årligen på grund av fall bland personer över 65 år medan antalet skador är betydligt högre. Kostnaderna för samhället är stora både i form av vårdresurser och mänskligt lidande vilket gör Sundsvalls satsning särskilt betydelsefull.

Så fungerar den integritetsvänliga sensortekniken

Tekniken bygger på infraröda sensorer monterade i taket som registrerar invånarnas rörelser utan kameror eller mikrofoner. Det skyddar de boendes integritet vilket är en central fråga inom äldreomsorgen. AI mjukvaran analyserar kontinuerligt rörelsemönster och identifierar avvikande beteenden som kan signalera ökad fallrisk.

När systemet upptäcker ovanligt lång tid ute ur sängen nattetid eller plötsliga rörelser som indikerar risk för fall skickas automatiskt larm till personalens mobiltelefoner eller till befintliga larmsystem. Systemet sparar dessutom varje upptäckt händelse för att förbättra precisionen med maskininlärning.

Förbättrad arbetsmiljö och ökad trygghet

Teknikens praktiska betydelse syns tydligt i vardagen på äldreboendet. Personal vittnar om ökad trygghet och förbättrad arbetsmiljö eftersom det blir lättare att prioritera insatser och planera arbetsdagen. Snabba larm möjliggör omedelbara insatser vilket minskar risken för allvarliga skador och för lång väntetid efter ett fall.

Detta är särskilt värdefullt nattetid när personalbemanningen ofta är begränsad. Viktigt att notera är att tekniken inte ersätter mänsklig omvårdnad utan utgör ett stöd som kan sänka tröskeln för snabba insatser och minska onödig stress hos personalen.

Andra kommuner följer Sundsvalls exempel

• Solna kommun kallar tekniken en potentiell gamechanger och undersöker implementering.
• Västerås har testat kombinationer med radarsensorer och golvplattor för ökad precision.
• Flera kommuner med höga skadetalen följer utvecklingen noga.

Intresset grundar sig i den dokumenterade effektiviteten eftersom en minskning av fallolyckor med upp till 80 procent är svår att ignorera för beslutsfattare inom välfärdssektorn. När fler pilotprojekt genomförs blir det också viktigt med erfarenhetsutbyte och gemensamma riktlinjer för kvalitet i implementeringen.

Etiska och ekonomiska aspekter

De etiska aspekterna har uppmärksammats positivt då frånvaron av kameraövervakning säkerställer integriteten samtidigt som effektiviteten frigör tid för socialt umgänge mellan personal och boende. Tekniken möjliggör också individanpassad riskbedömning och prevention genom avancerad datatolkning av rörelser.

Ekonomiskt kan investeringar i AI baserad fallprevention bli kostnadseffektiva på lång sikt. Förebyggda fallolyckor innebär minskade vårdkostnader färre sjukhusvistelser och reducerat behov av akutinsatser vilket för en kommun som Sundsvall kan översättas till betydande besparingar inom hälso och sjukvården.

Teknisk utveckling och framtid

Teknisk utveckling inom området går snabbt framåt. Förutom infraröda sensorer utforskas nu kombinationer med radarteknik och smarta golvplattor för att öka precisionen ytterligare. Maskininlärningsalgoritmerna förbättras kontinuerligt när mer data samlas in vilket innebär att systemens förmåga att förutse och förebygga fall kommer att utvecklas över tid.

Implementeringen i Sundsvall har också lett till diskussioner om best practice och standardisering. När fler kommuner överväger liknande satsningar blir det viktigt med gemensamma riktlinjer och erfarenhetsutbyte för att spridningen av tekniken ska ske på ett säkert och effektivt sätt.

Sundsvalls pilotprojekt visar hur modern teknik kan omsättas i praktiska lösningar som både förbättrar säkerhet och arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Techies fortsätter att följa utvecklingen och hur AI teknik förändrar svensk äldreomsorg.