OpenAI:s bolagsstruktur har återigen hamnat i rampljuset. Bolaget väljer nu bort den väg som många andra techjättar tagit – att bli ett traditionellt vinstdrivande aktiebolag. Istället satsar OpenAI på en modell där samhällsnytta och affärsmål ska gå hand i hand. Men vad innebär det här för OpenAI:s framtid? Och varför har just denna kamp om kontrollen väckt så starka reaktioner i techvärlden?
OpenAI väljer väg – tillbaka till rötterna
När OpenAI grundades 2015 var visionen tydlig, här skulle artificiell intelligens utvecklas säkert, transparent och med samhällets bästa i fokus. Tunga namn som Sam Altman, Elon Musk och Peter Thiel lade grunden för det som då var en ideell organisation. En slags motpol till de teknikjättar som styrs av kvartalsrapporter och vinstmål. Målet var att göra AI till nytta för alla, inte bara för aktieägare.
Men AI är dyrt. Under åren blev det tydligt att donationer och bidrag inte räckte långt när maskiner skulle tränas och ”molnlösningar” hyras. 2019 skapade OpenAI därför en vinstdrivande gren, som gjorde det möjligt att ta in investeringar från tunga aktörer som ville vara med på tåget, men med fortsatt garanterad kontroll av stiftelsen. En udda konstruktion som väckte både intresse och kritik. Det kommersiella bolaget fick nu möjlighet att sälja aktier, men stiftelsen behöll makten över besluten och kunde försäkra att det etiska ramverket inte tappades bort på vägen.
OpenAI:s vägval splittrar – kritik mot företagsformen
Under 2023 stormade det rejält kring OpenAI. Bolagets VD, Sam Altman fick tillfälligt lämna posten, styrelseledamöter kom och gick, och diskussionerna om bolagets framtida vägval blev allt hetare. Samtidigt växte kritiken från Elon Musk, som menade att OpenAI svikit sin mission och blivit för vinstfokuserat. Bland annat ledde det till en uppmärksammad stämning mot bolaget. För att blidka både investerare och kritiker började OpenAI utreda möjligheten att helt överge den ideella kontrollen och ombilda till ett traditionellt vinstbolag. Men nu har OpenAI alltså valt att inte gå vidare med planen – dörren till att bli ett traditionellt aktiebolag stängs (åtminstone för denna gång).
Efter konsultationer med myndigheter i både Delaware och Kalifornien beslutade OpenAI:s ledning att inte gå hela vägen mot en traditionell aktiebolagsstruktur. Det blir nu en så kallad Public Benefit Corporation. Det innebär att att samhällsnytta och mission ska väga tungt parallellt med affärsmålen. PBC-strukturen innebär större flexibilitet för vinst, men att stiftelsen har sista ordet i avgörande frågor.
Kapital, kontroll och OpenAI:s företagsform – varför väcker den så mycket kritik?
Konflikten inom och kring OpenAI handlar i grunden om förtroende. Ska en så kraftfull och påverkande teknologi som AI styras av marknadens logik? Eller är det klokare att låta långsiktighet, etik och allmänintresse väga tyngst i besluten? När jag försöker förklara det här brukar jag dra parallellen mellan ett universitet och ett börsnoterat bolag. Universitetet vill bidra till samhället, medan bolaget först och främst lyder aktieägarna.
För OpenAI är frågan högst praktisk. Tar de in för mycket riskkapital, hotas både den ursprungliga missionen och möjligheten att välja väg när utvecklingen av AI accelererar. Men utan kapital – inga nya modeller och inget konkurrenskraftigt företag. Microsoft, som är en av de största investerarna i OpenAI:s vinstdrivande gren har pumpat in miljarder, men har samtidigt ingen direkt kontroll. Det är stiftelsen som bestämmer och garanterar att de etiska ambitionerna ligger fast.
Sam Altman och den ”onormala” bolagskulturen
Sam Altman har själv beskrivit OpenAI som ”inte ett normalt företag och det kommer aldrig vara det”. I sitt senaste brev till de anställda säger han att omstruktureringen förenklar aktieägandet – alla får aktier och modellen blir mer överskådlig. Men det är fortfarande stiftelsen som styr, och det är egentligen det allra mest intressanta: OpenAI vill vara snabba och innovativa, men på egna villkor.
Den här lösningen kom efter både kritik och rättsliga utmaningar. Elon Musk har varit tydlig med sitt missnöje: han anser att OpenAI tappat bort sina ideal och att styrningen blivit för lik andra giganter. OpenAI:s svar är att försöka hitta en balans, där kapital kommer in, men grundmissionen inte går förlorad.
Från AI-kaos till framtidshopp – vad händer nu?
Blir det här ett ramverk som fler AI-bolag hakar på, där man kombinerar stark finansiering med tydlig samhällsnytta? Eller är det bara en tillfällig kompromiss tills nästa kris tvingar fram nya beslut?
Det är svårt att sia om, men det är klart att många kommer följa och granska utfallet. Samtidigt är det värt att hålla ögonen på hur OpenAI tänker använda kapitalet framåt. Nya modeller, partnerskap och möjliga expansioner är att förvänta. Frågan är om bolaget lyckas upprätthålla balansen mellan att vara världsledande och samtidigt hålla fast vid sina värderingar.
En sak är i alla fall säkert: OpenAI fortsätter vara en av AI-världens mest fascinerande aktörer. Följ med när Techies fortsätter bevaka bolaget och dess framtida utvecklingen!
Vad tänker du – är det rätt väg att låta samhällsnytta väga lika tungt som affärsmål när det gäller AI? Kommentera gärna och dela din syn på saken.
FAQ
Vad mer konkret är ett PBC-bolag?
En Public Benefit Corporation (PBC) är en bolagsform som kombinerar vinstdrivande verksamhet med ett uttalat samhällsnyttigt syfte. Till skillnad från traditionella aktiebolag, som enbart ska maximera vinsten för sina ägare, måste en PBC även ta hänsyn till hur verksamheten påverkar samhället, miljön och andra intressenter utöver aktieägarna.
Styrelsen i en PBC har alltså ett lagstadgat ansvar att väga både affärsmässiga och samhällsnyttiga mål vid beslut. Bolaget måste dessutom vara transparent och regelbundet rapportera om hur det lever upp till sitt samhällsuppdrag. PBC-strukturen ger därmed större flexibilitet att attrahera kapital och driva lönsamhet, samtidigt som bolagets mission och samhällsansvar skyddas och prioriteras.
