Sveriges AI-superdator: Ägarskap, tillgång och ansvar

Del 1 av 4: Ägarskap och tillgång i Sveriges AI-infrastruktur

Ett svenskt industrikonsortium med Ericsson, Saab, SEB, AstraZeneca och Wallenberg Investments bygger just nu en ny nationella AI-superdator. Den tekniska plattformen är Grace Blackwell GB300 – Nvidias senaste arkitektur för storskalig AI-träning.

Superdatorn installeras i Sverige, men hårdvaran och centrala mjukvarukomponenter utvecklas och ägs av Amerikanska Nvidia. Det innebär ett kvarstående beroende av amerikansk teknik, licensvillkor och exportregler.

Projektet drivs av industripartners. Det nämns i medier att samverkan sker med forskningsinstitutioner, och att Nvidia erbjuder utbildningsinsatser.

Europa väljer olika vägar – Sveriges modell sticker ut

Medan andra projekt i Europa undersöker alternativ till amerikanska plattformar – exempelvis genom egna modellinitiativ – bygger detta projektet vidare på Nvidia-infrastruktur. Det ger tillgång till kraftfulla system snabbt, men innebär också att delar av kontrollen ligger externt.

Sveriges modell är privatägd och partnerdriven, inte statligt kontrollerad. Det kan bidra till snabbhet i utvecklingen, men väcker också frågor om styrning, transparens och långsiktigt oberoende.

Vad betyder Grace Blackwell och SuperPOD i praktiken?

Systemet baseras på två DGX SuperPODs – Nvidias mest avancerade AI-datacenterlösningar, med tusentals GPU:er kopplade till Grace Blackwell-arkitekturen. Det gör det möjligt att:

träna stora språkmodeller
simulera komplexa system
köra AI-projekt i industriell skala
– För forskare kan det innebära att data stannar i landet, förutsatt att styrning och avtal möjliggör det.
– För startups kan infrastrukturen innebära tillgång till träningsresurser som tidigare bara funnits hos de största globala aktörerna – beroende på framtida tillgångsmodeller.

Makttriaden: Ägarskap, tillgång, ansvar

Ägarskap: Konsortiet äger och driver infrastrukturen, enligt offentlig rapportering.

Tillgång: Inledningsvis begränsad. En pilotfas planeras under 2025, men detaljer om vilka aktörer som får tillgång saknas.

Ansvar: Det finns ännu inget offentligt policy- eller styrningsramverk som reglerar hur tillgång, dataskydd och insyn ska hanteras.

Om dessa tre nivåer inte balanseras – ägarskap, tillgång, ansvar – riskerar den nya superdatorn att cementera klyftor snarare än att jämna ut dem.

Nytt läge för svensk AI – här formas reglerna

Nästa steg i projektet omfattar etableringen av en särskild driftsorganisation som ska ansvara för den dagliga förvaltningen av infrastrukturen. Parallellt pågår arbete med att ta fram ett policyramverk för hur tillgång och prissättning ska regleras framöver. Nvidia uppges bidra med utbildningsinsatser genom sitt globala Deep Learning Institute, även om någon specifik svensk expansion ännu inte har bekräftats offentligt. Dessutom inleds nu akademiska och offentliga samarbeten för att integrera superdatorn i det bredare forsknings- och innovationssystemet.

Ordlista – nyckelbegrepp i Sveriges AI-fabrik

AI-superdator: En extremt kraftfull datoranläggning optimerad för att träna stora AI-modeller snabbt och effektivt. I detta fall byggd för industriell och forskningsbaserad AI-utveckling i Sverige.
Grace Blackwell: Nvidias 2025-arkitektur som kombinerar CPU och GPU i ett chip. Skapad för att hantera tunga AI-beräkningar, språkmodeller och simuleringar i mycket stor skala.
DGX SuperPOD: Nvidias modulära datacenterlösning med tusentals GPU:er kopplade i ett skalbart system. Bygger själva kärnan i Sveriges nya AI-infrastruktur.
Konsortium: En grupp företag som samarbetar i ett gemensamt projekt. I detta fall inkluderar det bland andra Ericsson, Saab, SEB, AstraZeneca och Wallenberg Investments.
Datasuveränitet: Rätten att själv kontrollera, bearbeta och lagra sina data inom nationella eller juridiskt säkrade gränser – en viktig fråga när AI-utveckling kräver stora datamängder.
Tillgångsmodell: De regler och principer som avgör vem som får använda en resurs, hur, och på vilka villkor. I AI-fabriken är tillgångsmodellen ännu inte fastställd.
Policyramverk: En uppsättning regler, ansvar och insynsmekanismer som styr hur en teknisk resurs används. Saknas det ramverk kan användning bli ojämlik eller intransparent.

FAQ – Sveriges AI-fabrik

Vad är Grace Blackwell?

Nvidias 2025-arkitektur: kombinerar CPU och GPU i ett chip – för extrem AI-prestanda. Därför är den särskilt lämpad för storskaliga språkmodeller och simuleringar.

Vad är en DGX SuperPOD?

Ett komplett AI-datacenter. DGX SuperPOD används av bland andra OpenAI och Meta, men det är inte offentligt bekräftat om de använder just Grace Blackwell GB300-modellen.
Sammantaget är det en beprövad lösning för avancerad AI-drift.

Kommer startups få tillgång?

En pilotfas planeras under 2025. Exakt vilka som omfattas, och hur ansökningar hanteras, är ännu inte offentligt bekräftat.

Varför sker detta nu?

För att stärka svensk AI-kapacitet och minska beroendet av molninfrastruktur utomlands – även om kärntekniken fortsatt ägs av Nvidia i USA.

Vad avgör om superdatorn blir en nationell resurs – eller en sluten lösning?

Tillgångsmodellen, styrningen och vem som får besluta om användning kommer att avgöra vilken roll AI-fabriken får.
Just nu är dessa frågor ännu inte politiskt eller institutionellt lösta.

Källor

Wallenberg Investments – pressmeddelande l, Ericsson – AI Factory-samarbetet Nvidia – GB300 NVL72 , Nvidia – DGX GB300 , Inspenet – om svensk AI-infrastruktur , Engineering.com – Grace Blackwell supercomputers , ARC Advisory Group – AI Factory

Techies.se – varför granskar vi detta?

Detta är Del 1 i vår serie om svensk AI-infrastruktur 2025.
Vi analyserar inte bara teknik – utan hur makt, tillgång och ansvar fördelas i den nya AI-ekonomin.

Kommande delar: